Och Herren förde honom ut
och sade: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika skall
dina ättlingar bli. Abram trodde Herren, och därför räknade Herren honom som
rättfärdig. (1 Mos 15:5-6 )
Noa fick tre söner, Sem, Ham och Jafet. Från Sem stammar de semitiska folken och tio generationer efter Noa föds den som ska bli Israeliternas urfader: Abram som så småningom blir Abraham. Abraham var bokstavligen en urfader, han kom nämligen från staden Ur i Babylonien, men länge såg det ut som att det inte skulle bli så mycket med faderskapet. Det blev nämligen inga barn för honom och Sara. Invandringen till det utlovade Kaanans land började heller inte så bra. Knappt hade de vandrat in i landet förrän de tvingades fly det igen på grund av hungersnöd.
Abraham och Sara är det barnlösa invandrarparet som blir stamfar och stammor, inte bara till hebréerna utan till alla folk som dyrkar en enda Gud. Stjärnan som lyser upp decembers fjärde dag får påminna oss om Abrahams och Saras hopp, om att det Gud lovar inte alltid sker på en gång eller som vi tror, men att det lönar sig att hålla fast vid hoppet, ja att något stort kan ske till och med när det känns som om hoppet är ute.
Abraham och Sara är det barnlösa invandrarparet som blir stamfar och stammor, inte bara till hebréerna utan till alla folk som dyrkar en enda Gud. Stjärnan som lyser upp decembers fjärde dag får påminna oss om Abrahams och Saras hopp, om att det Gud lovar inte alltid sker på en gång eller som vi tror, men att det lönar sig att hålla fast vid hoppet, ja att något stort kan ske till och med när det känns som om hoppet är ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar