Lucka 9: Dans och frihet

Mirjam, som var syster till Aron och ägde profetisk gåva, tog sin tamburin och alla kvinnorna följde henne: de slog på tamburiner och dansade. Och Mirjam ledde sången: Sjung till Herrens ära: stor är hans höghet och mak. Häst och vagnskämpe vräkte han i havet. 
(2 Mos 15:20-21)

Mose stod inte ensam som ledare. I själva verket var de en syskontrio som hade olika roller. Systern Miriam var viktig från början. Utan hennes mod och klokhet hade förmodligen inte nyfödde Mose, som hon placerade i en korg i Nilen överlevt. För precis som Jesus, långt senare, föddes Mose i en tid med en maktgalen härskare som befallde barnamord.

Miriam spelade dock inte bara en viktig roll vid Moses födelse. Historien om syskonen Mose, Aron och Mirjam är framförallt en berättelse om befrielse. Och trots avståndet i tid känner vi igen segerns och befrielsen uttryck; sången, dansen, de rytmiska instrumenten. Israeliterna hade gått torrskodda genom havet. De var fria! Och Mirjam stämde upp i sång.

Den nionde decemberdagens ballerina dansar kanske inte samma typ av dans som Mirjam ledde, men hon får påminna oss om vår frihet. Tar vi den för givet? Borde vi inte oftare glädjas över den? Kanske t.om. med sång och dans.