Lucka 19: Och tog sin boning bland oss

Ställ dig i porten till Herrens hus. Där skall du ropa ut detta budskap: Hör herrens ord alla från Juda som går in genom dessa portar för att tillbe Herren! Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: ändra era liv och era gärningar så ska jag bo bland er på denna plats. Lita inte på lögner som ”Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel.” Men om ni verkligen ändrar era liv och era gärningar, om ni handlar rätt mot varandra, om ni inte förtrycker invandraren, den faderlöse och änkan, och inte låter oskyldigt blod flyta på denna plats och inte skadar er själva genom att följa andra gudar, då skall jag bo bland er på denna plats. (Jer 7:2-7)

Jeremia står i tempelporten och ropar. Det är i Salomos tempels sista tid och Jeremia vet det. Förstörelsen och den babylonska invasionen är nära. Stora delar av folket har övergivit sin Gud och istället tagit sin tillflykt till gudar av trä och sten. Vi vill gärna göra så vi människor, sätta vår tillit till det vi kan ta på. Likt Jerusalems folk hos Jeremia utbrister vi: "jag vill inte tjäna!" Men Jeremias Gud är en Gud som faktiskt kräver att vi tjänar, framförallt varandra. Det hjälper inte att ropa "Här är Herrens tempel", det är livet det kommer an på, inte minst hur vi behandlar de mest utsatta. Jeremia sätter fingret på något som är minst lika giltigt idag: hur andligt välmående ett samhälle är syns bäst i hur invandrare, utsatta barn och gamla människor behandlas. Och det är inte Gud utan oss själva vi skadar när vi sätter vår tilltro till det som ingen hjälp kan ge.

Ändå finns hoppet där: Gud vill bo ibland oss. Snart, om bara några dagar, ska vi sjunga om ordet som blev kött och tog sin boning bland oss. Så nu hänger en liten kyrka, ett tempel i granen och påminner oss om att Gud vill bo ibland oss, men också kräver att vi ändrar våra liv.