torsdag 1 mars 2012

Fastebloggen V: I begynnelsen


Ormen var listigast av alla vilda djur,
som Herren Gud hade gjort.
Den frågade kvinnan: 
Har Gud verkligen sagt att ni inte
får äta av något träd i trädgården?
1 Mosebok 3:1


Urmytens urfrestelse innehåller så många dimensioner. Ja, egentligen förklarar den hela livet, hela mänskligheten och varje människas människoblivande i en enda scen. Det är som att snabbspola sig igenom millenierna. Det här är vad som hände när människan en gång i vad som på bibliska kallas begynnelsen reste sig på två ben och började forma tankar som sträckte sig över tid. Det här är vad som händer i individens begynnelse när jaget börjar få gränser och handlingar bli ett val. Med medvetenheten om gott och ont kommer också medvetenheten om ofullkomligheten, kommer behovet att skyla sig, gömma sig och skylla ifrån sig. Det går inte att bli vuxen utan att också bli medveten om ormen, att priset för att veta vad det goda vi vill är, är att upptäcka att vi inte gör det. Att det finns något inom oss och utanför som lockar oss någon annanstans.

3 kommentarer:

  1. Och det är själva livet, vill jag tillägga. Det är därför jag alltid blir så provocerad när människor talar om Paradiset som ett tillstånd som skulle kunna vara en del av livet.

    SvaraRadera
  2. Twittrade just om din blogg. Har twittrat lite grann om natur och civilisation. Där kändes din text intressant. Hoppas du samtycker.

    SvaraRadera
  3. Det är klart, Jonas. Hur hittar jag dig på twitter?

    SvaraRadera